eg37.blogg.se

Dimman ligger som ett täcke över marken, luften är sval men ändå varm. Daggtyngda grässtrån bugar sig mot marken, solen stretar sig uppåt, värmer obekymrat sin omgivning dimman som låg tät är till nästan intet gjord.

En dagslända hovrar likt e hellikopter över ett tänkt byte, för att sedan få fly illa kvickt undan en fågel.....

 

I den soldränkta staden går jag och funderar över var det kan tänkas vara möjligt att finna svalka, fuktig i pannan och hår, svetten rinner slutligen utför ryggen och skapar en kännsla av obehag, det är nästan så att det är varmare i skuggan.. pust, var hän finns mitt svalkande utrymme.

Dricker så de sista dropparna ur min butelj, strupen suktar efter mer, skriker efter vätska men gatorna är tomma, ingen fontän i bruk....